tree

Tema ägare/aktieägarvärde-del 1: valberedningens roll och förutsättningar

Valberedningsarbetet – grunden för värdeskapande styrelsearbete

DEL 1 – VIKTEN AV ATT UTSE RÄTT VALBEREDNING OCH GE DEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

I börsbolagen har valberedningen länge haft en uttalad nyckelroll att när det gäller att ta fram förslag på styrelsesammansättning till bolagsstämman. I samband med att Svensk kod för bolagsstyrning etablerades blev valberedningens roll än tydligare – både avseende vad ansvaret gäller och hur arbetet är tänkt att gå till.

Två centrala skrivelser i Koden sätter tonen:

”…tillvarata samtliga aktieägares intresse…”

”…en av ägarna styrd, strukturerad och bekantgjord process…”

(citat ur Svensk kod för bolagsstyrning)

Valberedningarnas ansvar är med andra ord att, på aktieägarnas uppdrag och enligt bästa förmåga, bereda och dokumentera ett förslag till styrelsesammansättning som ska spegla vad bolaget behöver för styrelse för att tillvarata värdeskapandet nu och överskådlig tid framåt för bolaget, d.v.s. samtliga aktieägare.

Det är klokt uttänkt av regelverksskaparna att kräva att det utses en arbetsgrupp som har detta specifika ansvar för det är inget litet uppdrag. Tvärtom, det är en uppgift som varje år logiskt sett bör innebära en rejäl arbetsinsats, oavsett om det gäller att säkra upp att befintlig styrelse är fortsatt rätt för bolaget eller om man behöver tänka om i sammansättning och leta nya ledamöter.

Den allt snabbare utvecklingen av vår globala marknad – de risker och de möjligheter detta innebär – ställer stora krav på valberedningen att sätta upp en arbetsmodell för att fånga upp bolagets behov och omvandla detta till ett väl underbyggt förslag till styrelsesammansättning.  Därför krävs det i sin tur tillgång till omfattande kompetens hos valberedningens ledamöter. Att själv kunna bolagsstyrning tillräckligt bra ses nog som en självklarhet (helt rätt) men det krävs också en hel del tillgänglig kompetens i fråga om att kunna analysera bolagets utmaningar och potential, omvandla det till kompetensbehov och sedan hitta och utvärdera de bästa kandidaterna som besitter dessa kompetenser. Allt för att uppfylla sitt uppdrag att tillvarata samtliga aktieägares intresse.

Att en valberedare själv besitter all denna kompetens och tillgång till nätverk med de precis rätta kandidaterna är förstås för mycket begärt, det vore närmast övermänskligt. Precis som med många andra aktiviteter är även valberedningsarbetet en laginsats där lagmedlemmarna kan bidra med olika specialiteter och sen identifiera vad de behöver ta hjälp med utanför laget. Valberedningens ordförande, lagledaren, håller ihop arbetet och tillsammans med övriga medlemmar i valberedningen planerar hen upp arbetet och utvärderar vad man kan lösa av egen kraft med de olika medlemmarnas kompetenser respektive vad man behöver hjälp med externt ifrån, t. ex. delar av behovsanalysen, kvalitetssäkring av kravprofil och kandidaturval som matchar bolagets behov.

Valberedningsarbetet är minst lika viktig som styrelsearbetet, även om det i teorin ser ut som en mindre insats. Det är i valberedningens arbetsinsats som mycket av förutsättningarna för styrelsens värdeskyddande och värdeskapande arbete för aktieägarnas bästa de facto sätts.

Därför är det också viktigt att valberedningen får rimliga förutsättningar att klara uppgiften, både avseende tid och budget.  I rapporten ”Börsens dolda makthavare” som publicerades av Allbright 2018 noterade man att just avsaknad av budget för att och hitta rätt kompetenser var en av bristerna i många valberedningsinsatser. Valberedningarna var i allt för stor utsträckning av budgetskäl hänvisade till att söka via de egna nätverken, en begränsning som förstås innebär en risk för bolagen och dess ägare.

Detta var 2018 och mycket bör ha hänt sedan dess, inte minst med tanke på hur snabbt vår omvärld utvecklas nu jämfört med då. Vad tycker ni läsare, har det gått framåt sedan 2018?

Resonemanget ovan gäller ju börsbolagen. Som ägare i ett onoterat bolag, ska jag verkligen bry mig om detta?

Det är sant att denna artikel har utgått från börsbolagen och dess regelverk men faktum är att motsvarande behov av en väl vald styrelse för att skapa och skydda bolagsvärde finns även hos de onoterade bolagen – även om det inte finns något regelverk att följa. Med andra ord, de onoterade bolagens ägare har motsvarande utmaning och möjlighet att aktivt verka för hur styrelsens sammansättning ska se ut.

Det finns alltså inga regelverkskrav för ägare till onoterade bolag att utse en valberedning men för er ägare som har ambition att få en värdeskapande styrelse på plats så måste ändå valberedningsinsatsen göras på något sätt och av någon. Svensk kod för bolagsstyrning ger bra inspiration. I del 2 av denna artikel som kommer ut inom kort ger vi exempel på hur man kan få till ett smidigt värdeskapande valberedningsarbete. Stay tuned.